Tidskriften Nuntia

Tidskriften Nuntia är en periodisk tidskrift som lyfter studenters perspektiv på frågor om folkrätt och mänskliga rättigheter både i Sverige och i omvärlden. Vi söker ständigt efter engagerade skribenter som kan bidra med en artikel per termin. Skicka din ansökan till icjstudentsektion@gmail.com. Berätta om vilken utbildning du läser samt ett förslag på ämne och frågeställningar som du vill skriva om. Inga tidigare erfarenheter krävs!


Nummer 2/2022

The Tigray crisis and western aversion to sanction

“There is nowhere on earth where the health of millions is more under threat than in Tigray. Just as we continue to call on Russia to make peace in Ukraine, so we continue to call on Ethiopia and Eritrea to end the blockade – the siege – and allow safe access for humanitarian supplies and workers to save lives.”

Sexuellt våld i krig – oundvikligt eller oprioriterat?

Ännu obekräftade uppgifter talar om hundratals fall av sexuella övergrepp och våldtäkter inifrån det krigshärjade Ukraina. Konfliktrelaterat sexuellt våld betraktas som krigsbrott, vars offer har rätt till juridisk upprättelse och rehabilitering. Verkligheten är dock en annan – i stort sett inga fall får några juridiska följder alls.


Nummer 1/2022

The impending threat towards human rights

In October 2021 Israel deauthorized six human rights organizations (NGOs) and just two months later the Russian Supreme court ordered that the human rights organization Memorial Human Rights Center be liquidized. These actions by non-democratic states are not uncommon and similar developments have occurred in the past year in Hong Kong and Myanmar. These actions must be regarded as more than non-democratic retributions; they need to be seen as an impending threat towards human rights.

Sverige som röst för fred och svensk vapenexport

Trots den eviga bilden av Sverige som en fredsnation med över 200 år av fred på resumét är landet ett utav de största vapenexporterande länderna i världen. 2020 exporterades krigsmateriel till ett värde av 16, 3 miljarder kronor från Sverige och den svenska vapenexporten uppges vara mer än hela fem gånger så stor jämfört med 2001.

The Poland-Belarus border crisis: the illegality of pushbacks and the securitisation of migration in the EU

In recent months, thousands of migrants and refugees have been stuck in a desperate limbo by the Belarus-Poland border, denied entry into the European Union (EU). Cases of brutal violence and pushbacks of migrants and asylum-seekers have been reported in the area conducted by Belarusian and Polish border authorities. The treatment of migrants and refugees at the EU’s external borders sheds light on the increasing migration crisis narrative where refugees are no longer seen as vulnerable people, but tools of warfare.   


Nummer 1/2022

The impending threat towards human rights

In October 2021 Israel deauthorized six human rights organizations (NGOs) and just two months later the Russian Supreme court ordered that the human rights organization Memorial Human Rights Center be liquidized. These actions by non-democratic states are not uncommon and similar developments have occurred in the past year in Hong Kong and Myanmar. These actions must be regarded as more than non-democratic retributions; they need to be seen as an impending threat towards human rights.

Sverige som röst för fred och svensk vapenexport

Trots den eviga bilden av Sverige som en fredsnation med över 200 år av fred på resumét är landet ett utav de största vapenexporterande länderna i världen. 2020 exporterades krigsmateriel till ett värde av 16, 3 miljarder kronor från Sverige och den svenska vapenexporten uppges vara mer än hela fem gånger så stor jämfört med 2001.

The Poland-Belarus border crisis: the illegality of pushbacks and the securitisation of migration in the EU

In recent months, thousands of migrants and refugees have been stuck in a desperate limbo by the Belarus-Poland border, denied entry into the European Union (EU). Cases of brutal violence and pushbacks of migrants and asylum-seekers have been reported in the area conducted by Belarusian and Polish border authorities. The treatment of migrants and refugees at the EU’s external borders sheds light on the increasing migration crisis narrative where refugees are no longer seen as vulnerable people, but tools of warfare.   


Nummer 5/2021

Double standards in hate speech policies on social media

The current discretion afforded to social media companies’ moderation of hate speech risks cementing discrimination online. Disturbing double standards have emerged in the vacuum of transparency and accountability that has followed the EU’s laissez-faire approach. In online discussions, legitimate criticism of discriminatory structures are often removed as hate speech, whilst genuinely hateful and discriminatory statements are allowed to remain online.

Världens vattenkris – en miljörättslig fråga om mänskliga rättigheter

Ungefär en tredjedel av jordens befolkning lider av vattenbrist (åtminstone någon gång) varje år. Vattenbrist är benämningen på en situation då det råder större efterfrågan på vatten än vad som finns tillgängligt, och det är ett växande globalt problem som hotar både naturen och oss människor. Samtidigt som det råder brist på vatten så måste tillgången öka, och det är inte en enkel ekvation att lösa i en värld där befolkningen fortsätter att växa och klimatet förändras allt snabbare.

The crime of ecocide – advancing international criminal law and abating global ecological crisis

Our planet finds itself in a global ecological crisis. The loss of animal and plant species is so large and fast that some claim our era to be the sixth mass extinction of geological time. The actions of one single species – ours – is threatening the very climatological stability necessary for the continuance of life on Earth. Present legislative instruments have proven insufficient to tackle this crisis. The need for successful legislation is adamant, and environmental groups are advocating for a variety of possible legal reforms. The acknowledgement of ecocide as a crime is one such legal attempt at saving the world.


Nummer 4/2021

Den nya konventionen om havets biologiska mångfald och varför du borde bry dig om den

Det fria havets levande organismer och ekosystem är i stort behov av ett effektivt skydd mot destruktiv mänsklig påverkan. Existerande juridiska mekanismer tillfredsställer inte detta skyddsbehov på ett tillräckligt sätt. Den nya konventionen om bevarande och hållbar användning av biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion har potential att skapa en heltäckande och effektiv reglering, men förhandlingarna präglas av en rad svårigheter.

Kvinnofrågan; världens angelägenhet och emiratets förtryck 

I april 2021 meddelade USA:s president, Joe Biden, att landet skulle ta hem sina trupper från Afghanistan. Detta var slutet på en långvarig militär insats  som hade pågått sedan terrorattackerna den 11 september 2001. Samtidigt som västländer stängde sina ambassader och evakuerade sin personal tog talibaner över allt större afghanskt territorium. Den 15 augusti lyckades de ta över presidentpalatset i Afghanistans huvudstad, Kabul. Därmed föll den afghanska regeringen. President Ashraf Ghani, som hade suttit vid makten sedan valet 2014, valde att lämna landet samma dag som Kabul föll. I och med det politiska kaoset har många frågor kring kvinnors situation i landet uppstått.

Polen och rättsstatsprincipen

När Polen ansökte om EU-medlemskap anförde EU-kommissionen att landets politiska institutioner var stabila och att respekt för rättsstatsprincipen enligt art 2 fördraget om Europeiska unionen (FEU) förelåg. Polen, som blev medlem i EU 2004, har dock de senaste åren brutit mot rättsstatsprincipen genom att stifta nationella lagar som påverkar opartiskheten i domstolar. EU har vidtagit ett flertal åtgärder mot landet som visat sig vara ineffektiva. Det finns därför anledning att undersöka alternativa sätt att stävja situationen.

Rights of Nature – advancing fundamental rights and abating global ecological crisis

Our planet finds itself in a global ecological crisis. The loss of animal and plant species is so large and fast that some claim our era to be the sixth mass extinction of geological time.1 The actions of one single species – ours – is threatening the very climatological stability necessary for the continuance of life on Earth.2 Present legislative instruments have proven insufficient to tackle this crisis. The need for successful legislation is adamant, and environmental groups are advocating for a variety of possible legal reforms. Rights of Nature is one such legal attempt at saving the world.


Nummer 3/2021

Svenska medborgares situation i Al Hol-lägret och Sveriges ovilja att få hem dem

Hundratals svenskar lämnade sina liv i Sverige för att ansluta sig till ISIS. Flera av de som överlevt, och deras barn, sitter inspärrade i flyktingläger belägna i Syrien eller Irak. År 2019 uttalade Stefan Löfven att de svenska medborgarna där inte skulle få någon konsulär hjälp från Sverige. Sveriges inställning har kritiserats av FN, som har uppmärksammat att kvinnor och barn lever under kritiska förhållanden.


Nummer 2/2021

Polens krig mot ”regnbågspesten”

I mitten av mars röstade Europaparlamentet igenom en resolution i vilken EU utropas till ”en frizon för hbtqi-personer”. Främst rör det sig om en motreaktion på utvecklingen i Polen, där fler än hundra så kallade ”hbtq-fria zoner” har införts.

Turkiets militäroffensiv i nordöstra Syrien

Efter USA:s oväntade besked om ett tillbakadragande av dess trupper, trädde de turkiska marktrupperna in på syriskt territorium i nordöst. Den svenska utrikesministern Ann Linde kallade denna turkiska insats “ett brott mot folkrätten.” 

Att synliggöra diskriminering genom statistik

Tunga aktörer såsom FN:s Rasdiskrimineringskommitté, Europeiska kommissionen, Svenska FN-förbundet och ECRI har anmärkt på att Sveriges anti-diskrimineringsarbete inte innefattar jämlikhetsdata. Det kan framstå som motsägelsefullt att Sverige erkänner diskriminering som ett allvarligt samhällsproblem men samtidigt underlåter att undersöka dess utsträckning och utfall i större detalj.

Nummer 1/2021

Integritet och identitet – en möjlig kombination?

Transpersoners juridiska situation innebär en motsättning mellan rätten till integritet och rätten till identitet. Europadomstolens praxis innebär att konventionsstaterna får villkora juridiskt erkännande av könsidentitet med genomförda operationer eller utredningar som leder till diagnoser. Även i svensk rätt utgör medicinska krav led i det juridiska erkännandet. Det är problematiskt att motsättningen, trots rättsutvecklingen, ännu kvarstår.

Att tolka grundlagen bortom dess ordalydelse

I lagrådsremissen Ett särskilt straffansvar för deltagande i en terrororganisation (Lagrådsremissen) föreslog regeringen att deltagande i en terrororganisations verksamhet skulle kriminaliseras. Lagförslaget fick hård kritik från Lagrådet. När viktiga aktörer i samhället tolkar grundlagen på diametralt olika sätt uppstår frågan hur föreningsfrihetens räckvidd egentligen kan och får tolkas utan att enskildas rättighetsskydd naggas i kanten.

Samtyckeslagens dolda förtryck

“Gränsen mellan […] sexuell samvaro och ett sexualbrott [… ska] vara helt beroende av om deltagandet bedöms ha vara frivilligt eller inte.” Så går det att läsa i SOU 2016:60 (s. 196) som föranledde 2018-års Samtyckeslag.

Nummer 1/2020

Att be om hjälp: ett brott?

År 2018 godkände Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) ett förbud mot insamling av pengar på specifika platser i Vellinge kommun. Domen öppnade dörren för andra kommuner att stifta om liknande förbud. Förvaltningsrätten godkände i år liknande förbud i Danderyd, Täby och Lidingö kommun.

Grundlagsstridiga slöjförbud upphävs

Budskapet är tydligt: kommunala, generella förbud mot religiösa plagg i skolan är oförenliga med diskrimineringslagen, regeringsformen och Europakonventionen.