FN och de mänskliga rättigheterna

Den 24 oktober 1945 trädde Förenta Nationernas stadga (FN-stadgan) i kraft och Förenta Nationerna (FN) grundades! FN-stadgan utgör grunden för hela FN och binder samtliga medlemsstater till dess innehåll. Ur stadgan går att utläsa FN:s syften och huvudmål, dess organisering och funktionsfördelning mellan organen samt en förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Vilken betydelse har införlivandet av barnkonventionen fått i MIG 2020:24?

Att välja var i världen man vill bo är ingen mänsklig rättighet. Stater anses som utgångspunkt ha statssuveränitet att reglera invandring. Statssuveräniteten är dock inte absolut och begränsas av en stats åtaganden, till exempel barnkonventionen och europakonventionen.

Svenska medborgares situation i Al Hol-lägret och Sveriges ovilja att få hem dem

Hundratals svenskar lämnade sina liv i Sverige för att ansluta sig till ISIS. Flera av de som överlevt, och deras barn, sitter inspärrade i flyktingläger belägna i Syrien eller Irak. År 2019 uttalade Stefan Löfven att de svenska medborgarna där inte skulle få någon konsulär hjälp från Sverige. Sveriges inställning har kritiserats av FN, som har uppmärksammat att kvinnor och barn lever under kritiska förhållanden.

Att synliggöra diskriminering genom statistik

Tunga aktörer såsom FN:s Rasdiskrimineringskommitté, Europeiska kommissionen, Svenska FN-förbundet och ECRI har anmärkt på att Sveriges anti-diskrimineringsarbete inte innefattar jämlikhetsdata. Det kan framstå som motsägelsefullt att Sverige erkänner diskriminering som ett allvarligt samhällsproblem men samtidigt underlåter att undersöka dess utsträckning och utfall i större detalj.

Att tolka grundlagen bortom dess ordalydelse

I lagrådsremissen Ett särskilt straffansvar för deltagande i en terrororganisation (Lagrådsremissen) föreslog regeringen att deltagande i en terrororganisations verksamhet skulle kriminaliseras. Lagförslaget fick hård kritik från Lagrådet. När viktiga aktörer i samhället tolkar grundlagen på diametralt olika sätt uppstår frågan hur föreningsfrihetens räckvidd egentligen kan och får tolkas utan att enskildas rättighetsskydd naggas i kanten.

Integritet och identitet – en möjlig kombination?

Transpersoners juridiska situation innebär en motsättning mellan rätten till integritet och rätten till identitet. Europadomstolens praxis innebär att konventionsstaterna får villkora juridiskt erkännande av könsidentitet med genomförda operationer eller utredningar som leder till diagnoser. Även i svensk rätt utgör medicinska krav led i det juridiska erkännandet. Det är problematiskt att motsättningen, trots rättsutvecklingen, ännu kvarstår.