Ännu obekräftade uppgifter talar om hundratals fall av sexuella övergrepp och våldtäkter inifrån det krigshärjade Ukraina. Konfliktrelaterat sexuellt våld betraktas som krigsbrott, vars offer har rätt till juridisk upprättelse och rehabilitering. Verkligheten är dock en annan – i stort sett inga fall får några juridiska följder alls.
I skrivande stund har över två månader passerat sedan Ryssland invaderade sitt demokratiska grannland, ett angrepp som dock tog sin början redan för åtta år sedan. De ohyggligheter som utspelat sig sedan februari har inte undgått någon. När de ryska trupperna i början av april mobiliserade mot landets östra delar började rapporterna strömma in om hur civila i de ockuperade områdena utsatts för våldtäkter och sexuella övergrepp av ryska soldater. Bara under aprils första två veckor fick Ukrainas ombudsperson för mänskliga rättigheter ta emot omkring 400 rapporter om sexuellt våld som begåtts av ryska soldater.[1] Minst 75 anmälningar har också inkommit till FN:s Human Rights Monitoring Mission i Ukraina (HRMMU), där det framgår att även barn utsatts.[2] Likaså har fall av upprepade våldtäkter, avrättningar, hot, och annat våld dokumenterats av Human Rights Watch (HRW).[3]
I takt med de ryska truppernas avfärd från områden kring huvudstaden Kiev avtecknade sig omfattningen av det sexuella våld som förekommit – vilket nu antog formen av en organiserad attack. Dara Kay Cohen, professor i public policy vid Harvard Kennedy School, sammanfattar i en intervju övergreppen som ägt rum i Ukraina som: “incredibly violent rapes where there are photos circulating of women’s bodies that have been branded, women who have been raped multiple times, women who have been held as sexual slaves, women who have been raped until they’re pregnant”.[4] Detta, förklarar hon, antyder att det inte enbart rör sig om opportunistiska individer som dragit nytta av det utsatta läget många befinner sig i, utan snarare om att sexuellt våld på ett strategiskt vis används som vapen.[5]
Samtidigt bör det påpekas att det inte uteslutande är ryska soldater som begår dessa övergrepp. Vittnesmål talar om att även ukrainska försvarsarbetare ligger bakom fall av sexuellt våld, om än i avsevärt mindre utsträckning och på ett opportunistiskt snarare än systematisk vis. Flera medier nämner bland annat ett våldtäktsförsök som begåtts av en medlem av den territoriella försvarstjänsten i staden Vinnytsia.[6] Väpnade konflikter liksom humanitära katastrofer leder ofta till en ökning av sexuellt våld i allmänhet, och det händer därför att även fredsbevarande soldater och hjälparbetare av olika slag begår sexuella övergrepp.[7] FN har till och med tagit fram riktlinjer för hur den egna personalen ska bestraffas när detta förekommer.[8] Att sådana riktlinjer finns på plats är naturligtvis positivt, men själva behovet av dem visar på hur utbredd denna problematik faktisk är.
Sexuellt våld i krigszoner kan delas in i en individuell nivå och en strukturell sådan. Gemensamt för båda är att förövarna allt som oftast går ostraffade. Skillnaden består i huruvida övergreppen utförs på ett organiserat och strategiskt vis, eller om det främst handlar om opportunistiska individer som utnyttjar den ökade utsattheten som uppstår i en krigszon.[9] Det senare förekommer i varierande utsträckning i alla konflikter. Oavsett nivå består dock alltid en överväldigande majoritet av offren av kvinnor och flickor. Denna nedbrytning av kvinnor förklaras leda till att hela samhällen försvagas, vilket i sin tur försvårar befolkningsgruppers fortsatta överlevnad.[10] Därav har våldtäkter historiskt använts som verktyg för folkmord, exempelvis genom tvångsimpregnering eller genom att skada kvinnors reproduktiva organ till den grad att de inte längre kan få barn.[11] Obekräftade rapporter inifrån Ukraina talar nu om hur flickor och kvinnor systematiskt våldtagits tills de blivit gravida av ryska soldater.[12] Samtidigt utsätts också män och pojkar för krigsrelaterat sexuellt våld, om än inte alls i samma utsträckning.[13] Mörkertalet för samtliga grupper är dock stort. FN har beräknat att för varje rapporterad våldtäkt som begås i en konfliktzon går mellan 10-20 stycken orapporterade.[14]
När sexuellt våld utövas på ett strukturellt vis brukar man tala om att det används som vapen. Avsikten med detta är ofta att skapa kaos, förödmjuka och demoralisera motståndaren – eller rensa ut etniska eller politiska grupper. Mia Bloom, professor vid Georgia State University och expert på sexuellt våld i etniska konflikter, förklarar att invasionen av Ukraina är ett etniskt krig, vars målsättning därför sträcker sig längre än om det hade varit ett strikt militärt sådant. Hon menar att målet inte bara är att ta över mark utan också att bryta ner landets kultur för att sedan kunna bygga upp den på nytt.[15] Sexuellt våld, som ofta framställs som ett tyst, effektivt och framför allt billigt vapen, används som en del i denna strategi. Flertalet källor beskriver nu händelserna som äger rum i Ukraina som en del av just en organiserad attack och begär att fallen ska utredas som krigsbrott.[16]
Alla stridande parter i konflikten har en skyldighet att följa internationell humanitär rätt. Sexuellt våld är enligt dessa bestämmelser förbjudet och den som begår sådana brott, eller medverkar till dem, gör sig skyldiga till krigsbrott. När i tid våldtäkt först erkändes som krigsbrott är förvånansvärt oklart. Vissa menar att det skedde redan 1919.[17] Ett tydligt klargörande kom dock 2008 i form av FN:s säkerhetsråds resolution 1820, där det fastslås att: “rape and other forms of sexual violence can constitute a war crime, a crime against humanity, or a constitutive act with respect to genocide”. Också flera andra viktiga överenskommelser har slutits mellan stater för att motverka sexuellt våld i krig liksom för att stärka kvinnors ställning i konfliktområden, däribland ytterligare resolutioner från säkerhetsrådet.[18] Bland annat har fastslagits att offer för sexuellt våld har rätt till rehabilitering samt upprättelse i juridisk mening. Därutöver konstateras att personer som fött barn som resultat av våldtäkt har rätt att få hjälp.[19] FN kräver nu att inblandade parter i konflikten omedelbart ska se till att alla former av sexuellt våld stoppas.[20] Förslag om att en särskild internationell tribunal ska inrättas har även riktats mot FN. Huruvida detta skulle snabba på rättsprocessen eller om det snarare skulle sakta ner den tycks det dock råda delade meningar om.[21]
Vidare har en utredning om eventuella krigsbrott inletts av den internationella brottmålsdomstolen (ICC).[22] Varken Ukraina eller Ryssland är parter till domstolen. Ukraina har dock accepterat domstolens jurisdiktion varför åtal kan väckas för krigsbrott som begås i landet. Faktum är att ICC ända sedan 2014 har utrett förekomsten av eventuella krigsbrott i Ukraina, däribland sexuellt våld som påstås ha begåtts av ryska soldater,[23] vilket väl illustrerar hur lång tid det kan ta innan åtal och andra juridiska följder eventuellt blir aktuella. Därav har bland annat Ukrainas utrikesminister konstaterat att förtroendet för ICC inte är särskilt stort när det gäller åtal i fall av sexuellt våld.[24] Samtidigt bör det noteras att ICC är tänkt att fungera som en sista utväg efter att nationella instanser visat sig otillräckliga. Det är dock tveklöst att ICC hittills inte lyckats uppfylla sitt syfte när det gäller just lagförandet av konfliktrelaterat sexuellt våld.
Länge har uppfattningen varit att sexuellt våld är omöjligt att förebygga och utgör en oundviklig bieffekt av krig. Följaktligen avspeglas denna attityd även i hur lågt prioriterat konfliktrelaterat sexuellt våld har varit och i hur få fall som faktiskt lett till rättsliga efterspel. Ett talande exempel är att över 99 % av de upp till 50 000 våldtäkter som beräknas ha tagit plats under kriget i Bosnien-Hercegovina inte fick några juridiska följder överhuvudtaget.[25] Dock är det inte helt okomplicerat att föra dokumentation och säkra bevisning i sexualbrottsfall ens under vanliga omständigheter. När detta behöver göras i en aktiv krigszon blir det inte enklare. Mer resurser behöver därför läggas på hur denna process kan förbättras så att fler förövare ställs till svars. Dessutom behöver det förebyggande arbetet överlag bli bättre, och den falska föreställningen av sexuellt våld i krig och konflikt som oundvikligt måste slås hål på en gång för alla.
Under det senaste decenniet har dock vissa framsteg gjorts på området, bland annat genom tidigare nämnda resolutioner. Men faktum kvarstår att tillräckliga åtgärder inte vidtas i praktiken. I årets rapport om sexuellt våld i konflikter från FN:s generalsekreterare konstateras att: “the level of compliance by parties to conflict with relevant international norms and resolutions remains appallingly low despite the robust framework put in place by the Security Council since 2008.”[26] Dessutom framgår att 70 procent av de parter som tas upp i rapporten, med anledning av att sexuellt våld begåtts, har funnits med på listan i minst fem år.[27] Med andra ord tillåts denna brottslighet fortgå i flera år, uppenbarligen utan att tillräckliga insatser tillsätts. Detta kan inte anses vara något annat än ett stort misslyckande.
Ett viktigt redskap som länder nu uppmanas ta till är principen om universell jurisdiktion. Principen innebär att fall av allvarliga folkrättsbrott, såsom sexuellt våld, kan tas upp av nationella domstolar i andra länder än landet där brottet faktiskt begåtts. På så sätt är det möjligt att i Sverige utreda och åtala i fall som ägt rum i exempelvis Ukraina. Den svenska åklagarmyndigheten inledde därför en strukturell förundersökning under början av april i år.[28] Den bevisning som framkommer där kan sedan användas i en domstolsprocess här i Sverige, eller delas med exempelvis ICC eller nationella domstolar i andra länder. Detta har tidigare möjliggjort att bland annat personer som begått krigsbrott i Rwanda, Irak och Syrien har kunnat dömas i Sverige.[29] Sverige har dock potential att i högre grad använda sig av principen om universell jurisdiktion. Genom att oftare aktualisera principen kan Sverige göra mer för att synliggöra denna brottslighet och därtill bidra till att motverka straffriheten för förövare.
Avslutningsvis kan det konstateras att det konfliktrelaterade sexuella våldet behöver prioriteras i mycket högre grad än vad som gjorts hittills. Synen på sexuellt våld i krig som något oundvikligt är inte bara förlegad utan framför allt extremt destruktiv. Mer kan göras, både nationellt och internationellt. Nu måste fler förövare få det straff de förtjänar – och fler offer måste få den upprättelse de har rätt till. Låt oss hoppas att detta inte blir ännu ett krig där förövarna går fria.
Emelie Dehlin, juriststudent och redaktör
[1] Jakes, Lara, In Ukraine War, a Long Journey Begins in Prosecuting Rape, The New York Times,
https://www.nytimes.com/2022/04/29/us/politics/ukraine-rape-war-crimes.html, 2022-04-29, hämtad 2022-05-07.
[2] Office of the high commissioner for human rights, Bachelet urges respect for international humanitarian law amid growing evidence of war crimes in Ukraine, https://www.ohchr.org/en/press-releases/2022/04/bachelet-urges-respect-international-humanitarian-law-amid-growing-evidence, 2022-04-22, hämtad 2022-05-07.
[3] Human Rights Watch, Ukraine: Apparent War Crimes in Russia-Controlled Areas, https://www.hrw.org/news/2022/04/03/ukraine-apparent-war-crimes-russia-controlled-areas, 2022-04-03, hämtad
[4] Wamsley, Laurel, Rape has reportedly become a weapon in Ukraine. Finding justice may be difficult, npr,
https://www.npr.org/2022/04/30/1093339262/ukraine-russia-rape-war-crimes?t=1652349436476, 2022-04-30, hämtad 2022-05-07.
[5] Ibid.
[6] McKernan, Bethan, Rape as a weapon: huge scale of sexual violence inflicted in Ukraine emerges, The Guardian, https://www.theguardian.com/world/2022/apr/03/all-wars-are-like-this-used-as-a-weapon-of-war-in-ukraine, 2022-04-04, hämtad 2022-05-07.
[7] Kapila, Mukesh, Circles of impunity: why sexual violence by humanitarians and peacekeepers keeps happening, The Conversation, https://theconversation.com/circles-of-impunity-why-sexual-violence-by-humanitarians-and-peacekeepers-keeps-happening-169404, 2021-10-08, hämtad 2022-05-07.
[8] Se Report of the Secretary-General on Special measures for protection from sexual exploitation and abuse (A/76/702).
[9] Se t.ex. Use of Sexual Violence in Armed Conflict: Identifying Gaps in Research to Inform More Effective Interventions UN OCHA Research Meeting, http://www.peacewomen.org/assets/file/Resources/UN/ocha_svinarmedconflictmotivations_2009.pdf, 2008.
[10] Nationellt centrum för kvinnofrid, Sexuellt våld i krig och konflikt,
https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/sexuellt-vald/sexuellt-vald-i-krig-och-konflikt/, 2022-04-14, hämtad 2022-05-07.
[11] Se t.ex. Department of Public Information, Sexual Violence: a Tool of War, https://www.un.org/en/preventgenocide/rwanda/assets/pdf/Backgrounder%20Sexual%20Violence%202014.pdf, 2014.
[12] Se t.ex. Ferris-Rotman, Amie, Ukrainians Are Speaking Up About Rape as a War Crime to Ensure the World Holds Russia Accountable, Time,
https://time.com/6168330/rape-war-crime-russia-ukraine/, 2022-04-20, hämtad 2022-05-12.
[13] Se t.ex. Lund, Georgie, The hidden victims of sexual violence in war, Reliefweb, https://reliefweb.int/report/world/hidden-victims-sexual-violence-war, 2019-06-20, hämtad 2022-05-12.
[14] Ibid.
[15] Bloom, Mia, Rape by Russian soldiers in Ukraine is the latest example of a despicable wartime crime that spans the globe, The Conversation,
https://theconversation.com/rape-by-russian-soldiers-in-ukraine-is-the-latest-example-of-a-despicable-wartime-crime-that-spans-the-globe-180656, 2022-04-07, hämtad 2022-05-08.
[16] Se t.ex. Human Rights Watch, Ukraine: Apparent War Crimes in Russia-Controlled Areas, https://www.hrw.org/news/2022/04/03/ukraine-apparent-war-crimes-russia-controlled-areas, 2022-04-03, hämtad 2022-05-07.
[17] Ferris-Rotman, Amie, Ukrainians Are Speaking Up About Rape as a War Crime to Ensure the World Holds Russia Accountable, Time,
https://time.com/6168330/rape-war-crime-russia-ukraine/, 2022-04-20, hämtad 2022-05-07.
[18] Se t.ex. S/RES/1888(2009), S/RES/1960(2010), S/RES/2106(2013) och S/RES/2467(2019).
[19] S/RES/2467(2019).
[20] Patten, Pramila, Ukraine: UN High Level Officials urge the swift investigation of sexual violence allegations and call for strengthened measures to protect women and girls, FN, https://www.un.org/sexualviolenceinconflict/press-release/ukraine-un-high-level-officials-urge-the-swift-investigation-of-sexual-violence-allegations-and-call-for-strengthened-measures-to-protect-women-and-girls/, 2022-04-07, hämtad 2022-05-08.
[21] Sterling, Toby & James, William, UK to send investigators to Ukraine, focus on sex violence, says Truss, Reuters,
https://www.reuters.com/world/europe/uk-sends-war-crimes-experts-ukraine-foreign-office-2022-04-29/, 2022-04-29, hämtad 2022-05-08.
[22] ICC, Statement of ICC Prosecutor, Karim A.A. Khan QC, on the Situation in Ukraine: “I have decided to proceed with opening an investigation.”,
https://www.icc-cpi.int/news/statement-icc-prosecutor-karim-aa-khan-qc-situation-ukraine-i-have-decided-proceed-opening, 2022-02-28, hämtad 2022-05-08.
[23] Coalition for The International Criminal Court, Ukraine expands acceptance of ICC jurisdiction,
https://www.coalitionfortheicc.org/news/20150909/ukraine-expands-acceptance-icc-jurisdiction, 2015-09-09, hämtad 2022-05-12.
[24] Engelbrecht, Cora, Reports of sexual violence involving Russian soldiers are multiplying, Ukrainian officials say, The New York Times, https://www.nytimes.com/2022/03/29/world/europe/russian-soldiers-sexual-violence-ukraine.html, 2022-03-29, hämtad 2022-05-08.
[25] Se t.ex. Amnesty International, Pressmeddelande Bosnien-Herzegovina,
https://www.mynewsdesk.com/se/amnesty_international__svenska_sektionen/documents/pressmeddelande-bosnien-herzegovina-70074, 2017-09-12, hämtad 2022-05-12.
[26] Report of the United Nations Secretary-General, Conflict-related sexual violence, https://reliefweb.int/sites/reliefweb.int/files/resources/SG-Report2021for-web.pdf, 2022-03-29, s. 11.
[27] Ibid.
[28] Åklagarmyndigheten, Svensk förundersökning inledd om misstänkta krigsbrott i Ukraina, https://www.aklagare.se/nyheter-press/pressmeddelanden/2022/april/svensk-forundersokning-inledd-om-misstankta-krigsbrott-i-ukraina/, 2022-04-05, hämtad 2022-05-12.
[29] Åklagarmyndigheten, Folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, https://www.aklagare.se/om-brottsligheten/olika-brottstyper/folkmord-brott-mot-manskligheten-och-krigsforbrytelser/, hämtad 2022-05-12.
ICJ Studentsektion 