Flyktingars rätt till familjeåterförening

Krig, förtryck, förföljelse och naturkatastrofer tvingar dagligen människor till att fly från sina hemländer. Livsomständigheter som exempelvis bosättning i flyktingläger eller fattigdom kan hindra en familjemedlem från att lämna landet. Familjer splittras under traumatiska förhållanden då familjemedlemmar oftast tvingas fly åt olika håll eller skiljs åt längs flyktvägen. Rätten till skydd för privat- och familjeliv är en grundläggande mänsklig rättighet och innefattar rätten till familjeåterförening. Denna rättighet uttrycks i artikel 8 i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR) och i artikel 7 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EU-stadgan), även artikel 10 i FN:s konvention om barns rättigheter (BK) stadgar att ett barn har rätt att återförenas med sin familj om dennes familj har splittrats.

Som skydd för en flykting som ansöker om familjeåterförening ska praxis från EU- domstolen och Europadomstolen, bestämmelser i Europakonventionen, Dublinförordningen, Massflyktsdirektivet och Familjeåterföreningsdirektivet beaktas. Dessa innehåller tillsammans gemensamma principer och bestämmelser om att hålla ihop familjer och indikerar på vikten av att rätten till familjeliv inte får inskränkas.[1] Ibland kan migrationsrättsliga regler som EU har satt upp komma att innebära ett ansvarstagande hos medlemsstaterna om att sammanföra asylsökande med anhöriga som vistas i en annan medlemsstat. Dublinförordningen exempelvis, innehåller ett flertal bestämmelser om familjeåterförening för asylsökande.[2] Det bör dock påpekas att anhörighetsinvandring är en privaträttslig fråga och att rätten till familjeliv är en relativ rättighet, vilket i detta fall innebär att en stat alltid har rätt att kontrollera inresa och vistelse för icke medborgare på dess stats territorium.[3] EU:s asylrättsliga regler ger alltså inte en flykting någon absolut rätt till familjeåterförening. Dock har en person som flytt från ett annat land och befinner sig på en medlemsstats territorium rätt att få sin rätt till familjeliv prövad så fort personen befinner sig på medlemsstatens territorium, då denne automatiskt ska behandlas under statens jurisdiktion.[4]

Familjeåterförening enligt utlänningslagen
Sommaren 2021 tillkom nya regler i utlänningslagen (UL) som i princip innebar en inkorporering av den tidigare tillfälliga lagens bestämmelser. Den tillfälliga lagen stiftades år 2016 i syfte att kunna hantera den massiva flyktingvåg som överbelastade Sveriges asylsystem. Denna lag var tänkt att fungera som en ”nödlagstiftning” som endast skulle gälla i fem år. De nya reglerna innebär bland annat att skyddskravet för anhörighetsinvandring är borttaget samt att bestämmelser om uppehållstillstånd är ändrade till att alla nya uppehållstillstånd blir tidsbegränsade enligt 5 kap. 1 a § UL, vilket i sin tur försvårar möjligheten till att få ett beviljat permanent uppehållstillstånd.[5]

Det uppställs ett försörjningskrav på de som vill återförenas med sin familj på en annan stats territorium, även detta försörjningskrav är skärpt med de nytillkomna reglerna enligt 5 kap. 3-3 b § UL. Det krävs enligt lagen att personen som vill få sina familjemedlemmar till Sverige bland annat måste kunna bevisa att hen kan försörja sig själv och de familjemedlemmar som förväntas komma till Sverige samt att hen har en godtagbar bostad för samtliga i familjen. En ansökan om detta måste komma staten till handa inom tre månader från det att anknytningspersonen befunnit sig i Sverige.

Regeringens motivering till de nya reglerna i utlänningslagen

Sveriges regering har motiverat anledningen till de nya reglerna i utlänningslagen med att den svenska migrationspolitiken ska vara långsiktigt hållbar. De nya reglerna ska även anses bidra till ett humant, rättssäkert och effektivt regelverk och Sveriges migrationslagstiftning är menad att inte väsentligen avvika från de lagstiftningar som andra medlemsstater har åtagit sig på migrationsrättens område. De nya reglerna i utlänningslagen stadgades trots massiv kritik från bland annat barnrättsorganisationer, yrkesverksamma, människorättsorganisationer och andra delar av samhället. Rädda barnen, Amnesty och Röda Korset är några av de många aktörer som riktat kritik mot lagstiftningen från det att propositionen till de nya reglerna kom. Organisationerna menar på att Sverige genom de nya reglerna bryter mot ett flertal artiklar ur Barnkonventionen och tenderar att kränka flera av de EU-rättsliga konventionsåtaganden som landet har åtagit sig. Detta resulterar i att när reglerna används i praktiken, så riskerar Sverige att bryta mot flyktingars mänskliga rättigheter med betoning på rätten till privat- och familjeliv samt barnkonventionen.[6]

Barnkonventionen blev svensk lag i januari 2020 och huvudsyftet i denna konvention är att se till att principen om barnets bästa i ärenden som behandlar och påverkar ett barn ska beaktas samt att ett barn ska ses som en egen rättighetsinnehavare. Det är motstridigt att motivera de nya reglerna som rättssäkra, då de varken uppfyller kravet på effektivitet eller förutsägbarhet med tanke på att det redan ett år efter att barnkonventionen trädde i kraft som svensk lag, stiftas en utlänningslag med nya bestämmelser som bryter mot barns rättigheter. Principen om en rättssäker rättsstat ligger till grund för att skydda de mänskliga rättigheterna. En rättssäker rättsstat innebär en juridisk trygghet och att rättsregler ska tillämpas med effektivitet och förutsägbarhet. Vid tillämpning av dessa regler kränks flyktingars mänskliga rättigheter. Stora delar av samhället debatterade därför mot att dessa regler skulle stiftas av just denna anledning och motståndsrörelser mot denna restriktiva flyktingpolitik och migrationslagstiftning har funnits sedan de nya reglerna trädde i kraft år 2016.[7]

De nya reglerna om familjeåterförening kränker mänskliga rättigheter
Sverige har genom tiderna varit ett föredöme för övriga medlemsstater i EU vad gäller migrationsfrågor med en generös asyllagstiftning. Med flyktingkrisens påverkan på landets kompetens till mottagandet av emigranter, så kom det tidigare ställningstagandet att ändras drastiskt. Idag uppnår Sverige endast den miniminivå av EU rättsliga regler som främjar rätten till skydd för privat- och familjeliv, där rätten till familjeåterförening ingår. Sveriges nya migrationslagstiftning leder i praktiken till att myndigheter bryter mot de konventionsåtaganden som Sverige är skyldiga att följa under flyktingars migrationsutredningar vid tillämpning av de nya reglerna.

De nya bestämmelserna i utlänningslagen leder till att rätten till familjeåterförening kränks i och med att flyktingar tvingas genomgå en svårare process till att bli beviljade uppehållstillstånd och lättare blir ansvariga för försörjningsansvar. Permanenta uppehållstillstånd innebär en trygghet och ger individer en chans till att etablera ett liv i ett nytt land efter ett liv på flykt. När man slopar denna regel så tar man bort stora delar av skyddet för de människor som är i behov av skydd som mest. Flyktingar som har tvingats fly från sina hemländer, lämna sina familjer på grund av omständigheter som de inte kunnat rå för och dessutom plågas av traumatiska psykologiska skador efter ett liv på flykt är i behov av en trygg miljö som kan garantera en trygg framtid för hela familjen. Ett starkare skydd för flyktingars rätt till familjeåterförening behöver uttryckas i lag för att förhindra fortsatta kränkningar av flyktingars mänskliga rättigheter.

Av ICJ Studentsektions bevakare av mänskliga rättigheter,

Alba Blanck


[1] Beskow Linda, Humanitära konsekvenser av den tillfälliga utlänningslagen, s. 40-41

[2] Dane Louise, ”Den reglerade invandringen och barnets b sta”, s. 71-73

[3] Thorburn Stern, Rebecca och Wikström, Hanna, Migrationsrätt: skyddsbehov och trovärdighet: bedömning i asylärenden, s. 7

[4] Se t.ex. Scozzari och Giunta mot Italien (dom den 13 juli 2000, appl. nos. 39221/98 och 41963/98), punkt 169.

[5] Beskow Linda, Humanitära konsekvenser av den tillfälliga utlänningslagen

[6] Se ex. Amnesty (utg), amnesty.se: ”Sveriges nya migrationslag får stora konsekvenser för människor på flykt” och Cabero Maria-Pia, bris.se: ”Förslag om ny utlänningslag urholkar barnets mänskliga rättigheter”,

[7] Cabero Maria-Pia, bris.se: ”Förslag om ny utlänningslag urholkar barnets mänskliga rättigheter”,

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s