Just nu pågår den hittills största globala hungerkatastrofen i modern tid. Samtidigt har matproduktionen i världen aldrig varit bättre och studier visar att om maten skulle fördelas jämnt mellan människor världen över, så skulle hungerkatastrofen inte existera. Att människor utsätts för hunger och undernäring är idag klassat som det största hotet i världen mot människors liv och hälsa.[1] Rätten att inte bli undernärd och att inte behöva utsättas för svält är en mänsklig rättighet.[2]
Ungefär var åttonde person i världen vilket uppskattas till ca 963 miljoner människor lider av svält. Denna katastrof innebär konstanta kränkningar av individers mänskliga fri- och rättigheter. Det är inte bristen på mat i världen som orsakar hungersnöd, utan istället utgör konflikter, Covid-19 pandemin och klimatförändringar de största hoten mot hungerkatastrofen.[3]
Klimatförändringarnas påverkan på hungerkatastrofen
Ökade koldioxidutsläpp, oförutsägbara väderhändelser och den globala uppvärmningen förändrar vad jordbrukare kan odla. Till följd av detta blir matkvalitén allt sämre samtidigt som matpriserna stiger. Detta leder till att nära en miljard av världens fattigaste människor, de som även gjort minst för att bidra till klimatförändringarna, drabbas som mest av den rådande katastrofen. Nedan nämns några länder som är hårt drabbade;
- I Irak har mer än 30 miljoner palmträd och 90 % av alla odlingsbara marker i landet förstörts på grund av klimatförändringar och konflikters påverkan på landet.
- I Afghanistan har en allvarlig torka påverkat landet det senaste året, vilket har lett till minskad matproduktion som har utsatt människor för allvarlig hungersnöd. I kombination med landets rådande ekonomiska situation, så lider nära 47 % av befolkningen av hunger.
- I Somalia har bönder blivit tvingade till att lämna sin traditionella livsstil på grund av långa perioder av torka. Detta drabbar befolkningen hårt då efterfrågan på mat är högre än vad landets resurser kan
erbjuda. - I Gaza har extrema väderförhållanden, ojämna regnperioder och pågående konflikter i landet allvarligt påverkat stora delar av befolkningens liv.[4]
Covid-19 pandemins påverkan på hungerkatastrofen
55 miljoner människor hotas av extrem hungersnöd till följd av Covid-19 pandemin. I mars 2020 kom FN fram med ett förslag på stödpaket i extra humanitärt stöd för att hjälpa utsatta länder att hantera konsekvenserna av den rådande pandemin. Ett av de globala målen för Agenda 2030 är att avskaffa hunger helt i världen. Av rapporter från Oxfam framgår att den akuta hungern har fortsatt öka i takt med pandemins påverkan i sju länder där människor lever i extrem fattigdom. 55 miljoner av människorna i dessa länder står inför extrema nivåer av matosäkerhet och i länder som exempelvis Burkina Faso och Sydsudan lever delar av befolkningen på svältgränsen. I det föreslagna krispaketet efterfrågade FN 10,34 miljarder dollar, hittills har bidrag till knappt 30 % av detta stödpaket gjorts. För att få ett stopp på denna humanitära kris måste världens länder gå in med medel för att tillsammans kunna finansiera FN:s efterfrågan på resurser och tillsammans arbeta för att uppnå de uppsatta målen som Agenda 2030 lagt fram för att avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och främja ett hållbart jordbruk.[5]
Konflikters påverkan
Undersökningar från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) visar att
60 procent av de människor som lider av hunger lever i länder som är utsatta för extrem fattigdom. De mest utsatta är oftast maktlösa samt saknar köpkraft och resurser till att producera mat. Bangladesh, Indien, Demokratiska republiken Kongo, Indonesien och Etiopien för att nämna några. Dessa människors mänskliga rättigheter kränks dagligen på grund av bland annat krig, diktaturstyre och orättvisor .[6]
Rättigheter som aktualiseras:
Rätten till att inte bli utsatt för hunger ingår i flera av FN:s konventioner.
Bland annat i art. 2 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna(EKMR) och i art. 12 i Konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna (ESK-konventionen). FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) har en särskild enhet som arbetar med rätten till mat. FAO har definierat denna rättighet som en trygghet för samtliga människor att vid alla tidpunkter ha möjlighet till fysisk, social och ekonomisk tillgång till tillräcklig, säker och näringsrik mat för att kunna leva ett aktivt och hälsosamt liv. Ett av de globala målen inom Agenda 2030 innebär att senast år 2030 avskaffa hungern helt världen över samt att i och med detta garantera alla människor tillgång till näringsrik och tillräcklig mat året om.
Av ICJ Studentsektions bevakare av mänskliga rättigheter,
Alba Blanck
[1] ”Miljontals barn hotas av en global svältkatastrof”, raddabarnen.se
[2] Se art. 2 EKMR
[3] Al. Andrews, ”FN och matfrågan”
[4] ”Climate change and conflict”, icrc.org
[5] ”55 miljoner människor hotas av extrem hunger till följd av pandemin”, oxfam.se
[6] ”Climate change and conflict”, icrc.org
ICJ Studentsektion 