En kvinnas rätt att inte utsättas för könsrelaterat våld är en fråga om jämställdhet, demokrati och mänskliga rättigheter. Varje år kränks miljontals av kvinnors grundläggande fri- och rättigheter och diskriminering av kvinnors rättigheter inkluderas i många länders nationella lagstiftningar. Var tredje vecka mördas en kvinna av en man i Sverige och någon gång i livet utsätts var fjärde kvinna för våld i en nära relation. År 2020 anmäldes 6190 våldtäkter, varav brottsoffren i 95% av fallen var kvinnor. Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem och det är staters ansvar att förebygga att brotten sker, samt att bidra med stöd och resurser till utsatta kvinnor. Brott mot kvinnors grundläggande rättigheter sker bland annat i krigsföring, i nära relationer, på arbetet och i hemmet. Fysisk misshandel, psykisk misshandel, våldtäkt, trakasserier, diskriminering, könsstympning och sexuellt ofredande är bara några av de många brott som kvinnor ständigt utsätts för världen över.[1]
Våld mot kvinnor i nära relationer
Var tredje kvinna i världen har någon gång utsatts för sexuellt våld av en man i en nära relation. De allra flesta övergrepp mot kvinnor sker i nära relationer, då en förövare ofta visar sig vara en make, en expartner eller en familjemedlem.[2] Bedömningen vid sexualbrott i nära relationer är ofta svår, då en ”ord mot ord” situation ofta leder till en friande dom i brist på bevisföring. I Sverige genomsyras straffrättsprocessen av principen om att hellre fria än fälla. Detta innebär att man hellre friar en åtalad om det saknas tillräckligt med bevis, istället för att riskera att straffa en oskyldig.[3] I de allra flesta fall så anmäls inte brotten och i de fall en anmälan görs så frias gärningsmannen oftast i brist på tillräckligt starka bevis. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett omfattande samhälls- och folkhälsoproblem och det är statens ansvar att se till att kvinnors mänskliga rättigheter respekteras.[4] Sveriges regering har därför uppmärksammat detta genom att vidta åtgärder för att förebygga och skydda kvinnor som utsätts för våld i nära relationer.[5]
Regeringens åtgärdspaket för att bekämpa våld mot kvinnor i nära relationer
Den 20 oktober 2021 kom Sveriges regering ut med ett åtgärdspaket för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, med fokus på att våldet ska förebyggas, att männen ska straffas och för att ge våldsutsatta kvinnor och barn ökat skydd. Åtgärdspaketet innehåller kortfattat:
- Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld mot kvinnor.
- En förbättrad upptäckt av våld och ett starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn.
- En mer effektiv brottsbekämpning i frågor som rör våld mot kvinnor.
- En förbättrad kunskap och metodutveckling i frågan.
Regeringen har beslutat att det krävs mer resurser till att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Ytterligare åtgärder kommer därför att presenteras i samband med budgetpropositionen för 2022.[6]
Historiskt perspektiv på bekämpning av mäns våld mot kvinnor
Mäns våld mot kvinnor har sedan länge varit ett samhällsproblem och man har vidtagit olika åtgärder och ändrat lagstiftningar i syfte att bekämpa brotten. Den 1 april 2005 trädde nya bestämmelser om sexualbrott i 6 kap. brottsbalken i kraft. Avsikten med ändringarna var att öka skyddet för sexuella kränkningar och att förstärka den sexuella integriteten och självbestämmanderätten.[7] Bland annat utvidgades bestämmelsen om våldtäkt till att avse gärningar som tidigare rubricerats som sexuellt tvång eller sexuellt utnyttjande enligt dåvarande 6 kap. 2 och 3 §§ i brottsbalken.[8] År 2018 tillkom även brottet oaktsam våldtäkt som återfinns i 1a § i brottsbalkens sjätte kapitel. Oaktsamhetskravet tar sikte på gärningsmannens personliga skuld i förhållande till frivilligheten hos den andra personen. Denna bestämmelse är menad att ge ett heltäckande skydd för den sexuella självbestämmanderätten.[9]
Meetoo-rörelsens inverkan på svensk sexuallagstiftning
I efterdyningarna av metoo-rörelsen lade regeringen i december 2017 fram ett förslag om att införa en så kallad samtyckesreglering. Detta förslag hade en stark förankring i riksdagen, vilket ledde till att samtyckesregleringen blev verklighet. Dessa regler trädde i kraft den 1 juli 2018 och återfinns i 1 § i brottsbalkens sjätte kapitel. Den nationella samtyckeslagstiftningen kom att utvidgas år 2018 till att det enligt lag blev förbjudet att ha sex med en person som inte uttryckligen har sagt ja eller aktivt visat samtycke. I och med de nya bestämmelserna krävs det inte längre att gärningsmannen ska ha använt sig av våld eller hot, utan det räcker med att kvinnan är passiv och på så sätt visar att hon inte vill.[10] Det positiva med den nya samtyckesregleringen är att den täcker in fler fall och kan skydda personer som hamnar i frozen fright (ett chockartat paniktillstånd då kroppen blir passiv), vilket är vanligt förekommande vid bland annat våldtäkt. Sedan den nya regleringen vunnit laga kraft har antalet domar ökat
med 45%.[11]
Trots att de nya tilläggen i brottsbalken blev snabbt framtagna och i många hänseenden saknar bearbetning, så har de lett till att fler kvinnor känner sig bekväma med att anmäla brott i och med att det är frivilligheten hos brottsoffret som är det avgörande. Det är bra att politiska och juridiska makter påverkas av samhällsnormer och uppror, det driver samhället och rättsstaten framåt. Meetoo-rörelsen satte press på staten vilket ledde till att de ovan nämnda tilläggen i brottsbalken framtogs för att bekämpa sexualbrott mot kvinnor.
Av MR-bevakaren på ICJ:s studentsektion,
Alba Blanck
[1] ”Våld mot kvinnor”, amnesty.se
[2] ”Våld mot kvinnor”, amnesty.se
[3] ”Hellre fria än fälla”, K. Svensson
[4] ”Kvinnors rättigheter”, amnsesty.se
[5] ”Regeringens åtgärdspaket för att intensifiera arbetet mot mäns våld mot kvinnor”, regeringen.se
[6] ”Regeringens åtgärdspaket för att intensifiera arbetet mot mäns våld mot kvinnor”, regeringen.se
[7] 6 kap. brottsbalken
[8] Dåvarande 2 – 3 §§ 6 kap. brottsbalken
[9] 1a § 6 kap. brottsbalken
[10] 1a § 6 kap. brottsbalken
[11] ”Våldtäkt och sexualbrott- statistik utifrån brottstyper”, bra.se
ICJ Studentsektion 