Den 24 oktober 1945 trädde Förenta Nationernas stadga (FN-stadgan) i kraft och Förenta Nationerna (FN) grundades! FN-stadgan utgör grunden för hela FN och binder samtliga medlemsstater till dess innehåll. Ur stadgan går att utläsa FN:s syften och huvudmål, dess organisering och funktionsfördelning mellan organen samt en förklaring om de mänskliga rättigheterna.[1] Huvudmålen i stadgan är följande:
- Att upprätthålla internationell fred och säkerhet.
- Att mellan staterna utveckla vänskapliga förbindelser för att befästa världsfreden.
- Att åstadkomma internationell samverkan för att främja mänskliga fri- och rättigheter.
- Att utgöra en medelpunkt för länders samverkan för att uppnå dessa mål.[2]
Ett av FN-stadgans huvudmål är att främja respekten för de grundläggande mänskliga rättigheterna. Artiklar i stadgan som hänvisar till mänskliga rättigheter är bland annat art. 55, art. 56, art. 62 och art. 68. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna vidareutvecklar dessa rättigheter i trettio olika artiklar, där varje mänsklig rättighet förklaras mer djupgående.[3] Innehållet i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har av generalförsamlingen uttryckts som en gemensam norm för alla folk och nationer.[4] FN har utvecklat ett antal konventioner, ett land som har skrivit under en konvention har således åtagit sig till att inkludera konventionens innehåll i landets lagstiftning. Det bör dock påpekas att det är frivilligt att ansluta sig till olika konventioner, men att alla medlemsländer har skyldighet att följa FN-stadgan och de folkrättsliga principer som går att utläsa från den. FN-stadgan fungerar alltså som en minimistandard för FN:s 193 medlemsländer.[5]
Varför startades FN?
FN grundades efter andra världskriget som en reaktion mot de grova krigsbrott och brott mot mänskligheten som skedde under förintelsen. För att förhindra att något liknande skulle upprepas i framtiden började idén om de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna växa fram. De allierade segermakterna från kriget gick ihop och grundade FN-stadgan och utformandet av de universella grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna.[6] Man kom fram till det som än idag är syftet med FN, att alla människor, oavsett ras, kön, språk eller religion föds fria och är lika i värde och rättigheter.[7]
Kritik mot utformandet av de mänskliga rättigheterna
Kritik har riktats mot att det just var de allierade statsmakterna ur kriget som bildade FN. På 1980-talet började utformandet av de mänskliga fri- och rättigheterna att ifrågasättas rejält. Utformningen anklagades för att vara eurocentrisk och många av dessa rättigheter ansågs vara författade med västerländska ideal, vilket därmed ansågs utgöra ett uttryck för att sätta västerländska värderingar framför övriga kulturers.[8]
Nürnbergrättegångarna
FN bildades alltså i ett preventivt syfte, för att förhindra att liknande brott skulle ske i framtiden. En annan viktig orsak till grundandet av FN var att man efter kriget ville hitta ett sätt att ställa de personer som begått krigsbrott och brott mot mänskligheten under andra världskriget inför rätta. Man bildade därmed en tribunal i Tyskland för detta ändamål, Nürnbergtribunalen. Processen bestod av 13 olika rättegångar som ägde rum mellan åren 1945–1949. Denna rättegångsserie kom att kallas Nürnbergrättegångarna.[9]
“International Military Tribunal” (Nürnbergprocessen) var den första av tretton rättegångar, där de allierade segermakterna från andra världskriget ställde tjugofyra militära och politiska ledare som varit verksamma under Nazityskland inför rätta.[10] I den andra rättegången kallad “Justice Case” (Domarrättegången), åtalades sexton tyska jurister där många varit högt uppsatta inom den Nazityska regimen. Nästan alla de tilltalade hävdade att de endast agerat under tysk lag och använde således detta i försvar som en förmildrande omständighet. För trots att den nationella lagen var nazifiserad så var det ändå gällande rätt, och folkrätten får aldrig inkräkta på en stats suveränitet. I några av fallen såg domstolen denna situation som en förmildrande omständighet, vilket ledde till lägre straff för de åtalade. Men tack vare FN och stiftandet av de mänskliga fri- och rättigheterna så kunde majoriteten av de åtalade som brutit mot mänskliga rättigheter och begått krigsbrott under andra världskriget trots allt dömas till straff, även om straffen i många fall blev lägre än om de inte hade agerat under tysk lag. [11]
Varför är FN viktigt?
Utan de mänskliga rättigheterna och FN:s starka inflytande på statsmakterna så hade man alltså varit tvungen att fria samtliga åtalade i Nürnbergrättegångarna. Rådande världsordning är fortfarande i starkt behov av en aktör som kämpar mot auktoritära och nationalistiska regimer. Det finns ledare världen över som brister i intresse för internationellt samarbete och respekt för mänskliga rättigheter. Vladimir Putin i Ryssland, Nicolás Maduro i Venezuela och Rodrigo Duterte i Filippinerna, för att ge några exempel. I Ungern och Polen hotas ständigt föreningsfriheten, pressfriheten och rättsstatens principer. FN:s syfte, mål och värdegrunder är mycket betydelsefulla och viktiga än idag, då de främjar mänskliga rättigheter, bidrar till utveckling och gör världen till en säkrare plats. [12]
Av MR-bevakaren på ICJ studentsektion,
Alba Blanck
[1] Art. 1 kap. 1, kap. 3, 4 och 5 Förenta nationernas stadga
[2] Art. 1 kap. 1 Förenta nationernas stadga
[3] FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
[4] Inledningen till FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
[5] ”FN som organisation”, Svenska FN förbundet, 2021
[6] ”FN:s historia”, Svenska FN förbundet, 2021
[7] Art. 1 (3) kap. 1 Förenta nationernas stadga
[8] Fri Tanke, ”De mänskliga rättigheterna är inte västerländska”, 12-02-2021,
[9] ”Göring nonchalant efter dödsdomen”, Johan Lindeberg, SvD, 2020-11-20
[10] ”Charter of the International Military Tribunal”, UN, 20-10-2020
[11] ”A Commentary on the Justice Trial”, O. Linder
[12] ”FN är bra för alla, och särskilt för Sverige”, A. Börjesson, 24-10-2018
ICJ Studentsektion 