Hundratals svenskar lämnade sina liv i Sverige för att ansluta sig till ISIS. Av dessa har cirka 150 återvänt till Sverige. Resterande är döda eller sitter inspärrade i flyktingläger belägna i Syrien eller Irak.1 Idag finns det ingen exakt siffra på hur många som är inspärrade. Det har dock rapporterats att det rör sig om 31-45 vuxna människor och 57 barn i Irak och Syrien.2 År 2019 uppmanades europeiska länder av USA:s president att ta hem IS-medlemmar som tillfångatagits. Stefan Löfven svarade att de svenska medborgarna inte skulle få någon konsulär hjälp från Sverige.3 Sveriges inställning har kritiserats av FN, som har uppmärksammat att kvinnor och barn lever under kritiska förhållanden.4
Under kriget ockuperade ISIS stora delar av Syrien samt Irak. År 2014 försvagades ISIS och gruppen förlorade delar av sitt territorium. Under mars 2019 förlorade terrororganisationen sitt sista ockuperade område och deklarerades besegrad. Efter ISIS fall byggdes interna flyktingläger för att ge skydd åt invånare som levt under ISIS kontroll. Några av dessa läger blev även läger för inhemska och utländska invånare som var en del av ISIS.5 Ett av dessa läger är Al Hol-lägret i Syrien med 62 000 invånare, varav 80% är kvinnor och barn.6 Mellan december 2018 och mars 2019 transporterades flera kvinnor och barn från områden kring Deir Al-Zour (ett område tidigare kontrollerat av ISIS) till lägret. Unga killar över 14 till 15 år separerades från sina familjer och fängslades.7
Idag kontrolleras flyktinglägret av Syriska demokratiska styrkorna (SDF), en allians bestående av en milis som domineras av den kurdiska gruppen Folkets försvarsenheter (YPG). Lägret bistås av flera internationella icke-statliga organisationer och FN-organ.8 Al Hol-lägret är dock i praktiken inget flyktingläger som bistår invånare med skydd, då invånarnas rättigheter ständigt kränks i lägret.
Det kurdiska självstyret som kontrollerar Al Hol-lägret har länge vädjat till Sverige om att hämta hem sina medborgare.9 Sverige har dock hittills avstått från att göra det. Sveriges utrikesminister har tidigare sagt att det humanitära läget i nordöstra Syrien, där Al Hol-lägret befinner sig, är djupt oroande och att Sverige försöker att få hem barn med koppling till Sverige. Statsrådet menar att hjälp sker genom konsulärt arbete i form av löpande dialog med den kurdiska administrationen. Utrikesministern beskriver situationen som komplicerad då kurdiska administrationen inte vill repatriera barn utan sin förälder, på grund av principen om familjesammanhållning i FN:s barnkonvention. Dock är den kurdiska administrationen villig att göra det ifall barnets mor ger sitt samtycke. Ingen av de svenska kvinnorna har dock gett samtycke till att endast barnen ska föras hem till Sverige.10
Enligt utrikesministern har utrikesdepartementet gjort det möjligt att få hem sju föräldralösa barn samt elva barn som kommit till Sverige med sina mammor efter att ha lämnat lägren i Syrien på egen hand och sedan utvisats till Sverige. Fortsättningsvis kommer svenska myndigheter endast ge konsulär hjälp till barn till ISIS-ansluta svenskar, men inte mammorna, med anledning av att utrikesdepartementet avrått svenskar till att resa till Syrien. På grund av detta anser utrikesministern att kvinnorna inte kan räkna med någon hjälp med att återvända till Sverige och att kvinnorna ska lagföras för eventuella brott lokalt.11 Att föra hem barn till Sverige blir dock i praktiken svårt då mammorna inte vill att barnen ska repatrieras utan dem. Kvinnor och barn hålls därför kvar i lägren.
I februari uppmanades Sverige av FN att ta hem svenska medborgare som befinner sig i syriska läger. Detta då FN anser att stater har ett ansvar att skydda – även utanför dess territorium – sina medborgare i utsatta situationer, särskilt kvinnor och barn, från att få sina rättigheter kränkta. Enligt FN måste detta ske omedelbart för att förhindra irreparabel skada för de utsatta invånarna i lägren. FN uttalar särskilt att tusentals människor blir utsatta för våld, missbruk, exploatering, bestraffning eller annan typ av grymhet som kan kvalificeras som tortyr. Kritik riktades även mot kvarhållandet av kvinnor och barn på oklara grunder då det ”undergräver utvecklingen av ansvarsskyldighet, sanning och rättvisa”.12 Den svenska regeringen svarade med att den inte bryter mot mänskliga rättigheter och arbetar endast för att barnen ska hem. Regeringen anser även att staten inte har en skyldighet att agera då medborgarna inte befinner sig på svensk mark.13
Tusentals barn och kvinnor hålls fångna i lägren utan ha fått en individuell prövning och hålls därmed utan rättslig grund. De hålls fångna på obestämd tid och har ingen möjlighet att få en prövning av lagligheten av deras internering.14 Denna behandling strider mot rätten att inte frihetsberövas utan att ha dömts för ett lagstadgat brott.15 Alla människor har rätt till en rättvis rättegång och ska få sina anklagelser prövade av en oberoende domare.16 Detta gäller även för icke-statliga aktörer som frihetsberövar individer; de får endast frihetsberöva om det visar sig vid en prövning att det är nödvändigt av säkerhetsskäl.17 Förbudet mot att frihetsberöva en individ utan legitima grunder anses idag vara en jus cogens-norm.18
En annan jus cogens-norm är förbudet mot tortyr. Tortyr innebär att en statlig eller icke-statlig aktör orsakar fysisk eller psykisk smärta eller lidande i syfte av att bestraffa eller skrämma personer.19 I andra sammanhang har internationella organisationer ansett att ett långvarigt våld i ett hem, medföljt av psykologisk påverkan av fysisk våld och hot utan möjlighet till att kunna fly från det, utgör tortyr.20 I lägren blir unga pojkar systematiskt kidnappade av soldater och sägs föras vidare till ett ”center för att deradikaliseras”.21 Detta har lett till en stor rädsla bland mödrar för att deras söner ska bli kidnappade. Denna omänskliga behandlingen som kvinnor och barn utsätts för kan kvalificeras som tortyr, då kvinnor och barn utsätts för en ständig rädsla för hot om fysisk våld och kidnappning utan att kunna undvika det.
Enligt internationell sedvanerätt ska civila som fördrivits från sina hem få tillgång till skydd, mat, vård och bli behandlade utan diskriminering.22 Alla ska ha en rätt till en tillfredsställande levnadsstandard ”däribland tillräckligt med mat och kläder, och en lämplig bostad samt till ständigt förbättrade levnadsvillkor”, enligt konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.23 Alla har även rätt till den ”bästa möjliga fysiska och psykiska hälsan” och har rätt till utbildning.24 I Al Hol-lägret rapporteras dock att 70% av barnen under fem år är undernärda.25 Utöver detta har individer inte alltid tillgång till rent vatten.26 En kvinna från lägret har berättat att hon har fått vatten med mögel och maskar i. Individer lever även i sanitära missförhållanden med tillgång till dåliga sanitetsanläggningar.27 Mellan 1 och 16 januari rapporterade FN om att kvinnor mördats och blivit utsatta för våld i Al Hol-lägret i Syrien vilket har ytterligare försvårat FN:s arbete med att bistå boende med vatten, skydd, trygghet och vård.28
Vidare lever kvinnor och barn i oacceptabla boendeförhållanden. Invånare bor i tält som kan bli förstörda i hårt väder. Utöver detta är tälten inte brandsäkra. Det har rapporterats att flera tält har brunits upp på grund av gasvärmare som invånare använder i lägren, vilket har orsakat flera barns död. En person från lägret har berättat att hon är rädd att detta ska hända hennes barn, men att hon inte kan avstå från att använda en gasvärmare, då barnet annars kommer att dö av kyla.29 De allvarliga förhållandena har lett till att flera invånare har insjuknat i kritiska sjukdomar och behöver vård. Vården är dock otillräcklig. Utöver detta lider en stor del av barnen av PTSD, epilepsi, mardrömmar och sömnproblem – ett resultat av det som de har fått bevittna under krigets gång. Det finns ingen psykisk vård för barnen, vilket riskerar förvärra barnens psykologiska tillstånd.30 Ett barn beskrevs följande av en kvinna:
‘’Han ger ingen ögonkontakt. Han sitter vid ett hörn med ryggen vänd mot oss. Ibland vaknar jag under nätterna och han är vaken, sittandes och bitandes på sina knogar tills de blöder. Han slår och slår sig själv. Han vaknar upp på nätterna skrikandes. Han tar ut avföring från sina blöjor – han använder fortfarande blöjor vid tre och ett halvt års åldern – och fäster avföringen på väggarna.’’31
Kvinnor och flickor löper en särskilt risk att utsättas för könsbaserat våld genom att SDF soldater utsätter dem för sexuella trakasserier, sexuellt våld (inklusive våldtäkt) och sexuell exploatering.32 Kvinnornas utsatta ställning i lägren har gjort att vissa erbjudit sexuella tjänster i utbyte mot förnödenheter för att försörja och skydda sina familjer. Männen som köper sexuella tjänster utsätter dessa kvinnor för ett sexuellt övergrepp i form av sexuell exploatering, som sker genom att utnyttja någon som befinner sig i en sårbar situation för sexuella ändamål. Vidare kan enligt internationell rätt ett giltigt samtycke till sex endast ges om det ges frivilligt med hänsyn till kontexten den getts i. Samtycke kan aldrig anses vara giltigt i samband med hot och våld. Ett samtycke är ogiltigt ifall en förövare utnyttjar en redan existerande omständighet för att utföra övergrepp, som att kvinnor och barn befinner sig i en väpnad konflikt. Stater är skyldiga till att förhindra könsbaserat våld, som kränker flera av kvinnorna och flickornas rättigheter. Våldtäkt kan även kränka förbudet mot tortyr och misshandel.33
Sverige menar att staten inte har ett juridiskt ansvar för sina medborgare utanför dess territorium och invänder därför mot FN:s tolkning av den internationella rätten. De kritiska förhållanden kvinnor och barn lever i ger anledning att befara att de utsätts för brott mot mänskligheten. Av artikel 7 i Romstadgan framgår att ett vidsträckt eller systematisk angrepp mot en civilbefolkning i form av bland annat tortyr, våldtäkt eller annan form av sexuellt våld av motsvarande svårighetsgrad och påtvingat försvinnande av personer utgör brott mot mänskligheten. Varje stat har en skyldighet att skydda sina invånare från brott mot mänskligheten, vilket framgår av principen om skyldighet att skydda som FN antagit.34 Det innebär att Sverige har ett primärt ansvar att skydda sina egna medborgare från att bli offer för handlingar som kan anses utgöra brott mot mänskligheten.
Kvinnors och barns liv i lägren präglas av grymhet, rädsla, förnedring och omänsklig behandling. Endast en del av deras verklighet har beskrivits i denna artikel. Sverige är ovillig att föra hem sina vuxna medborgare och låter därför även barn leva kvar i dessa omständigheter. På grund av Sveriges envisa inställning mot att föra hem alla sina medborgare – trots FN:s uppmaning – fortsätter kränkningarna av dessa medborgares mänskliga rättigheter. Staten har dock ett ansvar enligt principen om skyldighet att skydda att hindra att sina medborgare utsätts för brott mot mänskligheten. Att Sverige vänder ryggen mot sina egna medborgare är högst anmärkningsvärt med hänsyn till statens ständiga försök att porträttera sig som en humanitär stormakt.
1 Elisa Amorelli, Dilemmat med IS-svenskarna – på 3 minuter, ”www.svd.se”, hämtad: 2021-05-17.
2 EGMONT, Royal Institute for International Relations, New figures on European nationals detained in Syria and Iraq, ‘’www.egmontinstitute.be’’, hämtad 2021-04-26.
3 Carin Fock och Stina Blomgren, Löfven stänger dörren för återvändande IS-anslutna svenskar, ”www.svt.se”, hämtad: 2020-04-17.
4 OHCHR brev (2021-02-08), Syria: UN experts urge 57 States to repatriate women and children from squalid camps.
5 Reliefweb, The Al Hol camp in Northeast Syria: health and humanitarian challenges, ”www.reliefweb.int”, sida 1.
6 UNOCHA rapport (2021-01-21), United Nations Resident Coordinator and Humanitarian Coordinator in Syria, Imran Riza, and Regional Humanitarian Coordinator for the Syria Crisis, Muhannad Hadi – Joint Statement on the Deteriorating Security at Al Hol Camp.
7 Reliefweb, sida 1-2.
8 Ibid, sida 1-2.
9 SVT, Kurdiska befälhavaren vädjar till svenska regeringen: ”Ta ansvar”, ”www.svt.se”, hämtad: 2021-05-25.
10 Interpellationsdebatt (2020/21:596) mellan Håkan Svenneling (V) och Ann Linde (S), De svenska barnen i nordöstra Syrien.
11 Ibid.
12 OHCHR brev.
13 SVT, Regeringen: Orimligt att vidta åtgärder i syriska fångläger, ”www.svt.se”, hämtad: 2021-04-26.
14 Amnesty International (2018-04-17) Iraq: The condemned: Woman and children isolated, trapped and exploited in Iraq), sida 41.
15 Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) art. 9(1). Se även Amnesty International, sida 41.
16 Amnesty International, sida 41. Se även ICCRP 9(2-4).
17 Rights and Security International (RSI) rapport (2021-02-17), Europe’s Guantanamo: The indefinite detention of European women and children in North East Syria, sida 17.
18 Ibid, sida 18.
19 Ibid, sida 18. Se även fotnoterna under punkt 35 samt Förenta nationernas konvention mot tortyr (UNCAT) art. 1. ICCPR art. 7.
20 Amnesty International, sida 42.
21 RSI, sida 24-26.
22 Amnesty International, sida 41. Se även Internationell humanitär sedvanerätt (ICRC) art. 131.
23 Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter art. 11.
24 Amnesty International, sida 42. Se även Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter art. 13.
25 RSI, sida 27.
26 Ibid, sida 26.
27 Ibid, sida 26- 27.
28 UNOCHA rapport.
29 RSI, sida 28.
30 Ibid, sida 23.
31 Ibid, sida 23.
33 Amnesty International, sida 44. Se även RSI rapport, sida 4, 20 och 23.
34 Ibid, sida 44. Se även Kvinnokonventionen och Committee on the Elimination of Discrimination against Women (CEDAW) nmr. 19 och 35.
36 FN-förbundet, Skyldighet att skydda, ”www.fn.se”, hämtad: 2021-05-08.
Tuba Erdogan, juriststudent
ICJ Studentsektion 