Efter USA:s oväntade besked om ett tillbakadragande av dess trupper, trädde de turkiska marktrupperna in på syriskt territorium i nordöst. Den svenska utrikesministern Ann Linde kallade denna turkiska insats “ett brott mot folkrätten.” När ett väpnat angrepp sker mot ett land, ter det sig naturligt att rätten till självförsvar utlöses och att våldsanvändningen som då kommer i gensvar anses befogad. Problemet här ligger dock i att Turkiets insteg på syrisk mark gjordes utan att landets utsatts för ett sådant väpnat angrepp. Detta förhållande aktualiserar dels frågan huruvida Turkiets nyttjande av rätten till självförsvar enligt artikel 51 i FN-stadgan är berättigat, dels huruvida gärningarna till följd av offensiven är att betrakta som krigsbrott och “grave breaches” enligt folkrätten.
Den 6 oktober nåddes omvärlden av Vita husets oväntade besked att USA skulle dra tillbaka sina styrkor från det kurdkontrollerade områdena i nordöstra Syrien.1 Beslutet togs trots vetskap om att Turkiets president, Recep Tayyip Erdoğan, avsåg att inleda en ny militärinsats mot området.2 Tre dagar senare inleddes offensiven “Operation fredens källa” av de turkiska styrkorna tillsammans med syriska nationella armén i områden som kontrollerades av Syriens demokratiska styrkor (SDF). SDF leddes i sin tur av Folkets försvarsenheter (YPG-milisen).3 Det som offensiven åsyftade enligt Turkiet, var att bekämpa terrorrörelsen IS. Men från kurdernas sida, befarades att detta var ett försök till etnisk rensning av de kurddominerade områdena.4
Gärningarna begångna sedan den 9 oktober 2019 kan i enlighet med ett uttalande från Amnesty International sammanfattas som “allvarliga kränkningar och krigsbrott, summariska mord och lagstridiga attacker”.5 I en resolution antagen av Europaparlamentet den 24 oktober framgår via FN-källor6 att minst 300 000 personer har försatts på flykt, varav 70 000 är barn. Det konstateras även ett stort antal civila likväl som militära dödsoffer på båda sidorna av gränsen. Det anförs dessutom att den inledande offensiven har gett upphov till ytterligare oroligheter framför allt i Syrien där offensiven ansågs ha förvärrat den redan befintliga och långvariga konflikten i landet. Samtidigt som konsekvenserna av offensiven, på ett allvarligt sätt, “skadat de ansträngningar som gjorts av den globala koalitionen mot IS”.7
I resolutionen betecknas konflikten som en ensidig militär operation med avsaknad av rättslig grund. Artikel 51 i FN-stadgan föreskriver att stater kan under vissa förhållande ha rätt att använda våld om det sker i självförsvar.8 Som framgår av artikel 51 förutsätts att nationen som söker att tillgripa en självförsvarshandling själv är utsatt för ett väpnat angrepp. I den aktuella situationen hävdar Turkiet att deras självförsvarshandling var ägnad till att motverka det för dem överhängande terroristhotet, för att säkerställa Turkiets gränssäkerhet och för att neutralisera terrorister.
Den ursprungliga tanken bakom artikel 51 gav uttryck för en snäv möjlighet till rättfärdigandet av våldsanvändning. Författarna till stadgan var medvetna om att en alltför extensiv självförsvarsrätt – som tillät stater att inleda krig i gensvar till en rivaliserande stats upprustning – kunde riskera ett omintetgörande av stadgans förbud mot våldsanvändning. Därav kom den avsiktligt att få en snäv utformning med specifikationen att det ska vara fråga om just ett väpnat angrepp. Dock har detta undantag kommit att utvidgas över tiden.9
Påståendet om självförsvar från Turkiets sida är obefogat med anledning av att det finns lite bevis för att de kurdiska styrkorna i nordöstra Syrien utgjort ett betydande hot mot Turkiet. Det kan i vart fall konstateras att det säkerligen inte utgjort ett nytt hot som skulle rättfärdiga den plötsliga attacken.10 Att offensiven betecknats som en ensidig militär operation i resolutionen samt det då rådande säkerhetsläget mellan nordöstra Syrien och Turkiet talar inte för annat än att aktionen är obefogad och är ett misstolkande av artikel 51.
Operation fredens källa är en ensidig militär insats som Turkiet tillgripit utan att själv ha varit utsatt för ett väpnat angrepp som förutsätts i artikel 51 för att våldsanvändning genom rätten till självförsvar ska rättfärdigas. Utifrån nämnda omständigheter finns fog att hävda att Turkiets agerande utgör en överträdelse av folkrätten, mot bakgrund av Turkiets bristfälliga påstående11 om att de anser sig ha rättsligt stöd för sitt inträde i nordöstra Syrien. Turkiets påstående om att dess offensiv bör betraktas som självförsvar, är sålunda klandervärt.12
Beträffande de militära tillslag som Turkiet använt sig av, aktualiseras frågan huruvida gärningarna kan anses utgöra krigsbrott. I Europaparlamentets resolution framkommer uttryckliga rapporter om mord, hot, misshandel, kidnappningar av civila, samt plundring och konfiskering av civilas hus av de turkiskunderstödda grupperna. Vidare rapporteras att civila personer som påståtts ha samröre med vissa kurdiska grupper har beordrats från deras hem eller gripits av medlemmar från de turkiskunderstödda grupperna. Det yttras också hur det enligt FN inkommit rapporter om summariska avrättningar av civila som utförts av de stridande tillhörande en viss väpnad grupp (Ahrar al-Sharqiya) som är allierade med Turkiet.13
Avsiktligt dödande av civila och krigsfångar båda konstituerar krigsbrott likväl som s.k. ”grave breaches” enligt 1949 års Genèvekonvention14 i internationella väpnade konflikter.15 Häribland stadgas avsiktligt dödande, avsiktligt riktade attacker mot civilbefolkning som sådan eller mot enskilda civila som inte direkt deltar i fientligheter, samt mot stridande som lagt ner sina vapen eller sårats. ”Grave breaches” kriminaliseras även genom Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen i artikel 8(2) första och andra punkten gällande krigsbrott.16 Där avses ”grave breaches“ i den mening som anges i 1949 års Genèvekonvention.
Det kan konstateras att Turkiet genom sitt intrång inträder i vad internationell humanitär rätt betecknar som en internationell väpnad konflikt, det vill säga en konflikt mellan nationalstater. Givet att en internationell väpnad konflikt föreligger, aktualiseras därför Genevekonventionens bestämmelser om krigsbrott direkt och härigenom har alla parter i konventionen befogenhet att lagföra “grave breaches”. Eftersom alla FN-medlemsstater ratificerat de fyra Genèvekonventionerna, kan samtliga stater i världen åtala för begångna krigsbrott.17
Sammanfattningsvis bör Turkiets självförsvarsargument bakom den militära offensiven anses sakna substans och stöd i folkrätten. Det kan konstateras att Turkiets strategi att hävda legitimitet genom artikel 51 om rätten till självförsvar motsägs av omständigheterna innan angreppet och det snäva utrymmet i begreppet “väpnat angrepp”. Det då oförändrade säkerhetsläget kan osannolikt ha varit ett nytt eller överhängande hot som skulle anses utgöra ett väpnat angrepp enligt artikelns mening. Det är tillika svårt att se hur kidnappningar, konfiskeringar av civilas hus och summariska avrättningar skulle ses som godtagbar våldsanvändning även om Turkiet faktiskt befunnit sig i ett väpnat angrepp. Dessa handlingar mot civila som militära individer kan i ljuset av Genèvekonventionen och Romstadgan inte utgöra annat än kriminaliserade “grave breaches” och krigsbrott.
För kurderna som folkgrupp framstår det som föga förvånande att Turkiet återigen begår allvarliga brott mot dem, i förevarande fall iklädd en “militär offensiv”. Det som emellertid kan betraktas som mer utstickande är just de amerikanska styrkornas tillbakadragande trots vetskapen om att ett turkiskt angrepp hotade kurderna. Något som står sig klart är dock att talesättet “no friends but the mountains”, återigen torde aktualiseras i vår samtid för det kurdiska folket.
1 Sällström, Helena. USA har pressat Europa-tänker inte längre betala. Omni nyheter. 2019-10-7. ”USA har pressat Europa – tänker inte längre betala” (omni.se)
2 Ruzicic, Nikola. Erdogan om militärinsats i Syrien: Har förberett oss. Omni nyheter. 2019-10- 5.Erdogan om militärinsats i Syrien: ”Har förberett oss” (omni.se)
3 Hagberg, Sebastian. Turkisk markoffensiv har inletts i nordöstra Syrien. Omni nyheter. 2019-10-09. Turkisk markoffensiv har inletts i nordöstra Syrien (omni.se)
4 Nilsson, Mimmi. Ideell organisation befarar etnisk rensning i området. Omni nyheter. 2019-10-08. Ideell organisation befarar etnisk rensning i området (omni.se)
5 Amnesty International. Syria: Damning evidence of war crimes and other violations by Turkish forces and their allies. Syria: Damning evidence of war crimes and other violations by Turkish forces and their allies | Amnesty International
6 Se uttalandet 15 oktober av talespersonen för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Rupert Colville. OHCHR | Press briefing note on Syria
8 United Nations, Charter of the United Nations, 1945. 1 UNTS XVI. Tillgänglig United Nations Charter (full text) | United Nations.
9 Hathaway, Oona. Turkey is violating international law. It took lessons from the U.S. The Washington Post. 2019-10-22. Turkey is violating international law. It took lessons from the U.S. – The Washington Post
10 Hathaway, Oona. Turkey is violating international law. It took lessons from the U.S. The Washington Post. 2019-10-22. Turkey is violating international law. It took lessons from the U.S. – The Washington Post
11 S/2019/804 – E – S/2019/804 -Desktop (undocs.org)
12 Se Hathaway, Oona. Turkey is violating international law. It took lessons from the U.S. The Washington Post. 2019-10-22. Turkey is violating international law. It took lessons from the U.S. – The Washington Post
13 Se även: Amnesty international. Syria: Damning evidence of war crimes and other violations by Turkish forces and their allies. Syria: Damning evidence of war crimes and other violations by Turkish forces and their allies | Amnesty International
14 International Committee of the Red Cross. The Geneva Conventions of 1949. 1949. THE GENEVA CONVENTIONS OF 12 AUGUST 1949 (icrc.org)
15 Van Schaack, Beth. Brooks, Julia. Turkey´s actions trigger all states´obligations to prosecute war crimes by turkish forces. Just Security. 2019-10-15. Turkey’s Actions Trigger All States’ Obligations to Prosecute War Crimes by Turkish Forces (justsecurity.org)
16 The international Criminal Court. Rome Statute of the International Criminal Court. 1998. Tillgänglig RomeStatutEng1.pdf (icc-cpi.int)
17 Van Schaack, Beth. Brooks, Julia. Turkey´s actions trigger all states´obligations to prosecute war crimes by turkish forces. Just Security. 2019-10-15. Turkey’s Actions Trigger All States’ Obligations to Prosecute War Crimes by Turkish Forces (justsecurity.org)
Hélin Juhl Salim, juriststudent
ICJ Studentsektion 